dom dagar som gått sen beskeddet,

har jag inte orkat sitta här och hålla på.

försökt tänka på annat,

sörja med nära och kära..

att försöka börja bearbeta detta.

Under närmsta veckan har jag dessutom,

börjat sakna gamla vänner mer,vill ta vara på dom.

Saknar mina stockholmare mer än något annat.. men vi ses ju den 7de.

På fredag åker jag en snabbis till faster å tott å dom i junsele,

kan bli skönt,över två dar å en natt. får se vad som händer då.

finaste hjärtat sa till mig i tele ikv;

Men mig blir du inte av med så lätt ;) vänta du!

Blev så glad,så det är inte ens jobbigt att sakna,

eller iaf knappt jobbigt..

Underbaraste han.. och goaste <3 miss yah..

och till sist,

Tobias,du har varit framme lite då och då senaste veckan,

bra,ta hand om oss, vaka över din kära familj.

Dom är värda det  vännen.

och du är värd o vila skönt.

Solstrålarna var framme idag,

var det du?

som tittade till oss,

i allt detta elände.

Den jobbiga hösten.

Var det du som sken upp?

precis som förr?

det var du,våran solstråle.

Lights will guide you home

Västermalm,minnesstund.

Jätte jobbigt,

men något så otroligt vackert.

En vacker stund att ta förväl..

Tobias, jag vill inte ta förväl. vill inte..

Det kommer bli svårt.

Vi ska minnas den dära underbara Tobias,

som satt i klassrummet och sjöng,

gick i korridorerna och sjöng,

vart du än var,så sjöng du.

Bilden här över,

kommer föralltid påminna mig om denna vackra minnesstund.

Den underbara och vackra Tobias.

Jag vet att du var med oss idag,

och kommer kolla till din kära familj,

dina vänner och dom du brydde dig om.

Då och då, kommer du kolla till oss,

men alltid vaka över oss,

det var sån du var,

och sån du kommer fortsätta med,

men tyvärr på ett helt annorlunda sätt.

Vi ska minnas dig,

som den gladaste killen i hela världen,

finaste leendet och den busiga pojken.

Vi kommer inte glömma dig,

eller något minne med dig.

Kommer aldrig glömma din röst,

ditt skratt,dina skämt,ingeting kommer vi glömma.

Du får nu vila i frid,

ditt lidande är nu slut kära vän.

sov gott..

Och till alla nära,

det är nu vi behöver varandra som mest,

det vet vi. vi måste ta vara på varandra,

stötta varandra, mer än vi nånsin gjort förut.

Vill säga att jag älskar mina nära,

även om man känner sig chockad och liten nu,

så finns jag här för er. det lovar jag.

jag vet inte hur jag ska börja,eller hur jag ska sluta..

Tillskillnad ifrån många andra som tagit sitt eget liv,som släppt taget.

Märktes det aldrig på dig,det kom helt utan förvarning,

kom som en stor jävla chock.

Tobias arvola, han som gjorde allt för alla andra,

han som var den spralliga lilla pojken,han som kom på alla ideer till bus.

Att alla som du lämnat efter dig,ska kunna gå vidare utan något svar,kommer ta lång tid,för din familj och släkt.

Under dom där tre åren jag fick lära känna dig,

skrattade vi alla egenom dagarna i ljustadalensskola,

skattade och skojjade,hade det totalt underbart.

Att få lära känna en sån bra kille som dig Tobias,

har jag bara ett ord att säga och det är tack.

Tack för precis allt, allt har vart underbart.

Att försöka förstå att tiden nu är över,

att vi får leva på alla minnen,

är ofattbart.. det skulle inte vart du våran solstråle,

våran stjärna,allas våran diamant.. inte du..

Att se alla våra vänner,gemensamma och inte,att se alla texter och bilder.

Får smärtan att dra ihop sig i magen för att sedan sprängas.

Vi måste nu hålla ihop,det ville nog Tobias.

Vila i en lugn och skön frid nu,

den finaste,djupaste och underbaraste friden.

Den som du är värd,vår kära vän Tobias arvola.

Tobias,lilla vännen... hur kunde detta ske?

hur kunde vi inte se något,varför.. varför kunde du inte prata med nån av oss? fan att det skulle gå såhär långt... Tobias,hur länge har du mått dåligt? stått ut med allt? och med vad?..

många frågor ställs ikväll.

Alla grinade vännen,

det var en enda stor tomhet,

ensamhet,samtidigt som vi var hur många som helst..

Det kom som en chock,helt oväntat.. men varför? varför just du av alla?

den glada lilla grabben,som log med hela ansikte å kisade lite med ögonen?

Han som gick genom korridorerna hela högstadiet och sjöng,på låtar du inte ens kunde? han,som alltid fick alla att skratta... hur och när som helst.

Vila i finaste friden nu Tobias,

hoppas ditt lidande har nått sitt slut..

Jag ler en aning medan frosten sprids inom mig.